Han är borta och har varit det i över två veckor så vi har lite sorg här hemma. Gammelmissan Fillifjonkan har iofs slutat leta men hon är ledsen och har tråkigt, det märks. Lillkatten Findus fick ju lite fart på henne.
Han kom till oss förra hösten (eller var det förrförra?) alldeles av en slump då jag bokstavligen räddade honom från döden. Man kan säga att jag tog honom av Dräparen själv. Han var bara två veckor gammal och borde nog inte ha överlevt men det gjorde han och han blev världens mysigaste katt. Vi kunde bolla med honom precis hur som helst, han litade på oss till 100%. Nu har han varit spårlöst borta i ett par veckor och han kommer nog inte tillbaka. Han är inte en katt som skulle springa bort, dessutom kastrerad, jag misstänker att räven eller något annat (o)djur varit i farten.
Vi saknar honom väldigt, väldigt mycket!
Hoppas han dyker upp igen iaf!!!
SvaraRaderaMen fyy så tråkigt :( Det är inte kul när djur försvinner sådär utan att man vet vad som har hänt. Hoppas att han snart kommer hem.
SvaraRaderaKram!
Oj,så tråkigt och att inte riktigt veta.
SvaraRaderaHoppas på det bästa.
Kram.
Men gud så sorglig morgonläsning. Hoppas, hoppas att han kommer tillbaka. =(
SvaraRadera